torsdag 27 januari 2011

107 [Demo]

107 [Demo] by markusjohansson

Jag kan se dig om jag blundar
Ditt röda hår och bleka hy
Smala ben i stora kängor
Då när Gryningstid var ny
Jag minns mörkret över staden
Där jag hittade din hand
Våra skuggor på terminalen
Och din brorsas band

Alla nätterna på taken
Flocken kokade under oss
Min loska på Jimmys huvud
Och polisen kom förstås
Sedan stängde dom lokalen
Och du skrev något på din arm
Jag tänker alltid på det i April

Du tog 107:an
Men en bit av dig blev kvar
Någonstans under huden
Som en fråga utan svar
Du tog 107:an
Jag tror aldrig du klev av
Du fortsatte framåt
Jag hoppas att du fick allt du ville ha

Nu bygger dom på höjden
För vår generation
Kanske gick du ner dig
Eller sitter på något kontor
Jag gjorde vad jag kunde
Med det jag hade inuti
Nu ekar sången mellan husen här

Etiketter:

4 kommentarer:

Klockan 27 januari 2011 12:20 , Anonymous Gubbgrinig sa...

Jesus vilken bra text! Nu verkar det fungera att kommentera...

 
Klockan 27 januari 2011 16:46 , Blogger Markus Johansson sa...

Tack farbror!

 
Klockan 28 januari 2011 19:07 , Anonymous Jenny sa...

Mannen är ju en poet! Fantastiskt.

 
Klockan 31 januari 2011 20:45 , Blogger Markus Johansson sa...

Tack Jenny!

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida